Läkarkontroll

Igår var det dags för läkarkontroll. Vi drog iväg direkt efter jobbet för de kanske stängde tre. Läkarstationen ligger på andra idan ön så det tar en halvtimme med tuktuk. Jag, Mia och Marie (eller rättare sagt one, two, three) behövde få detta fixat för jobbets skull. Vi kom dit blev satta på en bänk tillsammans med 25 andra. Runt gick en tanta som hade moppeförsäljning av drycker men Mia gick och köpte vatten i kiosken istället. En gubbe sa att det skulle dröja minst en timme. Rätt vad det var kom de iallafall och vi belv förflyttade till ett annat rum och också numera tilltalade som one, two, three där jag var one. Kändes lagom lustigt att vara först men vad sören. Man fick sätta sig i ett rum med 20 andra och svara på följande frågor: Först mddelade de alla i rummet vad jag vägde, sen tog de blodtrycket och frågade om jag var alkis,rökte och hade allergier. Jag försökte förklara Nickelallergi men det gick väl sådär. Inte en när jag ritade upp det periodiska systemet fattade hon..... Mia hade de inte frågat om hon var alkolist utan bara om hon drack öl och på det hade hon svarat once in a while och å hade de skrattat åt henne. Efter detta undrade vi dvs one, two, three om vi var klara men vi blev förvisade till en annan bänk. Mia hade haft lite högt blodtryck men annars var det inget störefel på oss. Vi blev förflyttade till en annan bänk där jag satte mig som two och då lev det uppståndelse, jag va ju faktiskt one. Efter ett tag och en hel del omplaceringar var det dags att gå in i ett rum med docktorn. Helena, skolans rektor hade sagt att de tafsade bara lite på en men inte ens det. Han frågade vad jag jobbade med och var jag bodde, lyssnade på hjärtat och tittade mig i ögonen och sen var det klart. När jag kom ut blev jag skuffad till en annan bänk där jag skulle betala. När alla var klara var Mia tvungen att skriva på två papper och det hade inte vi gjort. Skulle hon bli inlagd var den stora frågan eller rättare sagt varför gjorde hon det, efter ett tag visade det sig att det skulle vi andra också göra så allt var lugnt. Lite mer väntan i en sista kö och sedan var vi klara. Datorerna som de hade var nog mest pynt och stället var ett ställe som vi aldrig kommer att glömma.

Idag har det varit en kanondag med en fantastisk föreläsare från en organisation som heter Tipo från Oslo som har hand om utbildning och handledning rörande Autism. Alla som jobbar inom skolvärlden borde kolla upp detta. Jag blev helt häpen. Skoj.

Nu ska vi gå och äta idag blir det nog krabba. Mia sjunger julsånger i bakgrunden så nu är det nog dags att gå hem från jobbet.