Marknad och första skoldagen

Igår när vi vaknade, var himlen klarblå och vi var bara tvungna att ta ett morgondopp. Det var hur härligt som helst och vi insåg att vi hade 88 steg till stranden och 102 till vattnet från våra uteplatser. Efter det var det söndagsmarknad det är det varje söndag. Utbudet var riktigt bra men eftersom vi har betalt halva tidens boende kände vi båda att vi inte kunde shoppa loss riktigt. Toppar kunde man annars få för 20kr och jag var lite småsnål och tyckte att handväskorna var dyra som kostade 50kr.Vi åt i ett marknadsstånd och vi vet inte om det var kyckling, räkor, någon annan fisk eller vegitariskt men det var jättegott.

Efter markanden var vi inne i Saladan och kollade utbudet. Här finns det mesta faktiskt. Vi veckohandlade vilket kräver lite fantasi då vi inte har kylskåp och åkte hem.

Idag var det första jobbdagen och varje måndagmorgon samlas alla barnen i Salan som är en bamboklädd uteplats. Efter det tog vi (jag och Mia) in våra 6 barn i klassrummet för att presentera oss för varandra. Alla barnen verkade vara mysiga och några hittade varandra då cross var det gemensamma intresset. Vi gick ner till stranden och hade sandslottstävling och sedan var det dags för lunch. På eftermiddagen satte vi igån att arbeta och det kändes att alla barnen var målmedvetna.

Ikväll misstänker jag att jag har ätit råtta. Jag beställde rkor, men det luktade konstigt och smakade skunk. Dessutom har några sett att ett kök hade grillat en råtta. Det var äckligt!!!

Nya upplevelser

Ja vi garvar gott jag och Mia när vi är ute på våra strapatser. Igår efter jobbet åkte vi iväg med tuktuk med det stora flyttlasset. Vi fick mecka ett tag med att ta ut pengar för maxbeloppet i automaten var 2000 sek och vi ville ju slippa en massa avgifter. Efter det chekade vi in och fick den fantastiska utsikten ni kan se på bilden varefter vi gick för att äta. Vi hittade ett ställe med mycket eld så där gick vi in. Det visade sig vara en stor buffet med allt möjligt igenkänningsbart och inte. Kyparen hjälpte oss att välja och sedan satte vi oss med praktiskt taget en lägereld på bordet. Kyparen hade varit snäll och lagt på en stor fiskbit (trodde vi) och vi började gamsa i oss all maten. Allt var väl inte så gott (inte den första biten iallafall) och vi struntade i alla dessa matregler. Blev vi inte sjuka av detta skulle vi kunna äta vad som helst tyckte vi. Jättemysigt, ett ställe där jag ska ta med Per. Vid ett tillfälle började det fräsa lite i luggen och efter ett toalettbesök och en koll på de andras intag insåg jag att den första biten som var pålagd inte alls var någon fisk utan snarare en stor fettbit av något slag. Denna hade vi gamsat i oss, iallafall halva för resten spottade jag ut. Jag mådde jätteilla helt plötsligt. URK!! Kan fortfarande må illa när jag skriver om detta. Hur som helst vi mådde bra idag.

Idag började dagen med en busstur in till Krabi. PÅ vägen dit skymtade jag Tesco och med Pers och mina erfarenheter var vi bara tvungna till att hoppa av. Det visade sig vara ett stort köpcentrum med många amerikanska affärer. Man kunde köpa mobiltelefoner, kläder, skor (3 för 100kr Madde) och en massa annat. Detta kan bli jobbigt för Magnus. Vi hittade det mesta vi behövde dock inte diskmedel och ingen förstod alls vad jag menade när jag demonstrerade detta. Kände mig ungefär som min mamma när vi var i Tyskland och köpte ost och hon sa muuuuuu. Hur diskar man i Thailand är nu frågan. Detta måste vi ta reda på på hemkunskapen. Jag gick också in på ett apotek och köpte munsårsalva och svampmedel till tårna. Allt går okej med lite demonstration så länge det inte är urinvägsinfektion som är problemet. Efter all denna shopping och 400 kr mindre i plånboken var det dags för lunch. Vi åt på ett thailändskt Jensens böfhus ungefär där man också kunde få laga maten själv men det ville vi inte, åt istället en jättegod ankstek för 10kr. Lite udda personal ar det där men rätt vad det var sattes musiken igång och alla i personalen började dansa hulahula. Det såg faktiskt skoj ut.

När vi sedan skulle åka hem var vi tvungna att ta oss in till Krabitown men att hitta en bussstation var lögn i h-vete. Gubben med en tand på bussen som försökte förklara hur han skulle hem och äta palsernacka (med en tand hmmm...) kunde inte hjälpa oss och en jättesnäll muslims tjej gjorde så gott hon kunde men inte hjälpte det. Det hela slutade med att bussbiljetten blev till en gratis privat bussresa och hur detta gick till har vi ingen aning om men mannen Boys namn på vårt hotell var inblandat.

I kväll har vi ätit gott igen och ska snart hem och somna till vågorna....

Första jobbdagen

Har nu jobbat min första dag i detta underbara land. Barnen ska jag börja med först på måndag så detta har bara varit en planeringsdag. Nu har vi koll på lite vad vi ska göra och det känns jättebra. Barnen verkar vara härliga. I kväll ska jag och Mia njuta på våra terrasser och dricka lite singaöl för det har vi faktiskt förtjänat. Imorgon bär det av till Krabi för lite investeringar till våra nya hem, såsom orkideér (kanske jag kan slå Agnetas), vattenkokare, lite muggar och annat smått och gott.

Stora förhandlardagen

Idag var det stora förhandlardagen. Både jag och Mia gick upp tidigt och åt frukost (idag bara bananer, gryyyymt goda) för att kunna ägna dagen till boende. Vi hade satt en deadline att vi skulle vara klara klockan 12 för med tanke på alla ställena som vi var runt på igår kände vi att sen fick det bli det det blev. Boendet vi hade var inte heller fy skam, det enda som var fel var avståndet till stranden. Vi hade praktiskt taget bestämt oss innan vi gav oss ut men dock. Första boendet vi tittade på under dagen idag (vi tittade säkert på 10 olika igår) var en hemtrevlig 1,5a. Väldigt mysik, fanns allt men liten byggarbetsplats precis ytanför, det kändes också lite off om man jämförde med var alla andra bodde. Detta tyckte jag blev för ensamt men tack ändå Jennie för tipset. Boende nummer 2 och 3 idag var jättebilliga i förhållande till alla andra. De kostade bara 5000 bath/ månad dvs ca 1000kr så de hade verkligen varit perfekt med "massor" slantar över. Dessutom låg båda ca 50 meter från stranden. Boende nummer 2 vände vi innan vi ens hade bett någon om hjälp, det luktade skunk och var bara spånplattsdörrar. Boende nummer 3 var faktiskt helt ok och var med i tankarna länge... Billigt, trångt, djur på toa men väldigt nära stranden i en gränd. När jag kom in där kände jag dock att en tsunami och man hade helt klart strykit med. Ingenstans att ta sig alls. Där fanns dock ett boende för 10000 på andra våningen, jättefin altan men ganska skumt invändigt. Mia hade också möjlighet att välja ett lägenhetshus där 3 andra lärare skulle flytta in. Detta var helt nybyggt och verkligen jättefint. Jag kände bara att det blev lite för lite space, jobba ihop, äta ihop, bo ihop. Har bott på korridor en gång och förlåt Sofia om du läser detta men det klarar jag mig bäst utan. Boendet vi hade bestämt oss för igår och det vi idag även annser var bäst ligger ca 80 meter från havet med havutsikt, hängmatta i o f lite dyrt ca 3000 sek/månad men hur underbart som helst. Efter tre intensiva förhandlingstimmar med Boy, hans svåger och hans mamma som satt inne i köket (tack Fredrik) rodde vi detta i hamn. För er förhandlare som läser detta så är det ingen hit att förhandla med thailändare och deras mammor.....



Nu är boendet klart, ska in till Krabi i helgen och investera i vattenkokare, blommor mm så att jag kan få det lite hemtrevligt. Ska också sätta upp min bild på Fam Helgesson och trycka ut en bild på min sambo Per. Känns jättehärligt. Ni kan väl tänka på mig alla där hemma när jag på morgonen traskar mina 80 meter för att ta ett morgondopp.



Har jobbat några timmar så att jag har koll på min första arbetsdag imorgon. Det kommer 9 elever som jag ska undervisa och ser riktigt fram emot att träffa dem. Hoppas att Mia blir bättre bara. Hennes ögon har helt svullnat igen, det ser helt hemskt ut men vi ska se om vi kan leta upp några dunderpiller....

Framme...

Nu är jag framme på Ko Lanta. Resan gick mycket bra och smidigt. Det ösregnar men människan är ju vattentät och det är varmt i luften så det gör inte så mycket. Rektorns man Fredrik har varit jättesnäll och kört runt oss två nya lärare Mia och jag på ön. Nu vet vi lite mer. Det tog lång tid för mig att få min mobil att fungera och det har varit jobbigt att inte få tag på Per. Nu ska vi iväg och leta nytt boende. Det vi har på Rihm Kao är fint men stranden lockar....Den största funderingen idag har varit moped? Efter mycket övervägande för bilisterna, tuktuken och alla mopederna här kör som idioter så väger ändå fördelarna över. Det ska bli skönt att kunna ta sig runt på egen hand. Bilder kommer så småningom.

Jobbigt med avsked

Eleverna på skolan var jättehärliga i fredags när det var min sista dag på Bellevueskolan fram till april. Kommentarerer som "hur ska jag nu klara matten"och "ingen kan förklara så som du" berör. En hel del nya elevern har också börjat hos oss och de lovordar alla vår lilla skola där man faktiskt lär sig mycket under en dag. Tack alla barnen, ni får mig att se fram emot april. Det är självklart ännu jobbigare att lämna familjen, vännerna, katten och Per. Man skapar en trygghet som finns runt om en hela tiden. Man tänker inte på att höra av sig eller att besöka alla, eller att berätta för dem hur viktiga de är utan de är en självklarhet som man tar för givet. Min farmor har en tanke om att vi inte kommer att ses mer och det känns tungt, fast samma farmor ringde bara till mig en gång när jag spenderade ett år i USA och det var när det var gräsbränder i Australien. Det blir så stort för den generationen. Många kommer dock och hälsar på och det ser jag fram emot.